Historia
Värmdö motorklubb startades 1976, och har fostrat en generation duktiga åkare. Värmdö Motorklubb har i sin medlemsmatrikel fler namnkunniga åkare som Sten ’Storken’Lundin och Sven Erik ’Jösse’ Jönsson.
Klubbens företrädare är luttrade och vana att bli lurade av politiker och företag vilket framkommer av vår historia.
Klubbens första bana låg inom försvarets övningsområde och marken uppläts under förutsättning att ingen stördes av verksamheten. En finsk församling sade sig störas och fick klubbens verksamhet nedlagd på den platsen. Att försvaret fortsatte med terrängkörning på banan var tydligen inget hinder.
Nästa plats klubben lyckades etablera sig på var mark inom Nacka kommun vid Kovikstippen, klubben anlade återigen med stort stöd av det lokala näringslivet, främst Kentas Last och Schakt en bana som användes flitigt under ett antal år. Nacka kommun fattade beslut om att området skulle omvandlas till naturresursområde vilket skedde, klubben tvingades lämna sin bana och återställa marken i ursprungligt skick till stor kostnad . Detta skedde med stort stöd av samma entreprenör. Kort där efter etablerade en närbelägen golfklubb en drivingranch på platsen.
Värmdö Motorklubb intar principiellt ingen negativ hållning till andra verksamheter och har inget emot golf.
Nästa försök att etablera bana var projektet Hålludden, kommunen erbjöd Värmdö motorklubb att nyttja marken vid Gustavsbergsfabrikens gamla porslinstipp, miljöutredningar gjordes, klubben bekostade en ljudutredning som kommunen lovade betala, en ersättning klubben aldrig fått. Projektet stannade av och dog i samband med att Margareta Nachmansson förvärvade en fastighet i Farstaviken och därmed inte ville ha en motorbana i sin närhet.
Den plats som är aktuell idag har prövats tidigare, 1999 erhöll klubben förhandsbesked om bygglov för motorbana på Värmdö Löknäs 1:4, ett besked som överklagades av omkringboende, Bolviks camping och försvaret. I sin första utformning avslog Länsstyrelsen överklagandena, Skäl förelåg ej att hindra etablering enligt bygglovet. Försvaret tog till tyngre artilleri, sprängämnesinspektionen sa i sitt utlåtande att skyddsavståndet till två mobiliseringsförråd var sådant att om en motorbana etablerades på den platsen skulle dessa endast kunna utnyttjas till 5% av sin kapacitet.
Länsstyrelsen fann att riksintresset för försvaret att ha övningsområden var större än lokalintresset för en motorklubbs etablering av en bana. Lite till*-spetsat kunde alltså en liten motorklubbs etablering i Myttinge utgöra en risk som skulle hota Rikets säkerhet.
I diskussionen framkom aldrig att klubben kunde stänga banan om det säkerhetspolitiska läget skulle medföra att försvaret skulle behöva nyttja förråden, dessa nyttjades nämligen inte för förvaring av ammunition och sprängämnen sedan ’buset’ sprängt ett liknande förråd i Järna.
Nästa försök kom att handla om mark som byggföretaget JM föreslog som en möjlig plats för en motorbana, ängarna vid Andersdal, Ett läge invid väg 222 nära Mölnvik, i området finns idag en brukshundklubb, två båtklubbar, båt industri, pistolskytteklubb och en modellflyghelikopterklubb. Alla verksamheterna har inslag av ljud och motorvägen alstrar ljud. Detta förslag togs upp av klubben, vi bekostade återigen en ljudutredning och kom fram till att ingen boende fanns inom de zoner som kunde vara utsatta för störande ljud. JM sades sig vara beredda att upplåta marken och vi kom så långt att ett förslag till arrendeavtal fanns. Av någon anledning backade JM från sitt eget förslag, med motiveringen att kommande exploateringsplaner skulle omöjliggöra en etablering av motorbanan vid Andersdal.
I och med det försvarsbeslut som regeringen fattade hösten 2004 öppnades en möjlighet att återigen pröva marken vid Myttinge.
Klubben har bedrivit enklare verksamhet under 2005 på fastigheten Värmdö Löknäs 1:4, bl.a. ett välbesökt träningsläger för knattar.
